Som nyligen dumpad så är kärlek det ämne som dykt upp flest gånger i huvudet.. kommer jag att leva ensam? hur vet man att man hittat rätt? Varför kan jag inte göra någon lycklig? Jaa.. helt enkelt är frågorna massor!
Jag har inte kommit fram till konkreta svar..men till och börja med har jag lagt märke till när jag tänkt efter att jag har aldrig gått in i något riktigt helhjärtat, jag vill inte leva ensam, men det dödar mig inte.. Jag känner igen mig så väl i andras "kärleksproblem" och börjar förstå att inget är lätt och det är inte mitt fel..det är sånt som bara är..gör ont som fan men nej, jag är 19 år och framtiden ligger framför mig.. eran förlust killar, synd ;)

Jag vet att när jag väl hittar rätt så känns det bara, då kommer allt som är viktigt klicka och jag kommer att lyckas att göra även honom lycklig..Det är ju så många som säger hur viktigt det känns att vara bra vänner innan man blir tsm och hur bra det känns när man verkligen känner personen.. jag har aldrig fått chansen att lära känna killarna.. ursäkta om jag tar lite tid på mig, men det är liksom lite sån jag är ändå.. man lär sig inte känna en person på djupet på ett par månader, det funkar inte så, killar är så ytliga och ser allt annat som viktigare.. Jobba på ett förhållande när det känns dåligt? Nää det finns inte tydligen..

Hm. Ja ni jag har ingen aning egentligen vart poängen är med inlägget eller om jag ens lagt till nåt vettigt, men jag kände för att skriva det där och så blev det!